Havet: Kungsfiskens DNA förklarar extrem livslängd

Kungsfisk, eller Sebastes som de heter på latin, är en grupp djuphavsfiskar som är kända för att kunna bli väldigt gamla. Men livslängden inom gruppen varierar kraftigt, från Sebastes minor som bara blir runt 11 år till Sebastes aleutianus som kan bli över 200 år. Hittills har man inte förstått vad som gör att de kan bli så gamla, men en djupare analys av fiskarnas DNA verkar vara svaret på spåret. En jämförelse av genomet hos 88 olika arter inom gruppen kungsfiskar visar att bland de gener som skilde mest mellan de kortlivade och de långlivade arterna, fanns gener kopplade till fiskens immunförsvar samt till reparation av DNA. En gen-familj som stack ut var butyrofilin där arterna med långt livsspann hade många kopior av just den genen. Butyrofilin är kopplat till immunförsvar och fettmetabolism. Resultaten styrker hypotesen att reglering av inflammation verkar generellt styra livslängden hos djur, vilket även gäller för oss människor. Ett annat intressant resultat från studien visade på ett starkt samband mellan populationsstorlek och livslängd, där långlivade arter tenderade att ha mindre populationer. Små populationer och långsam generationstid kan ge arter problem vid störningar i deras miljö såsom överfiske och klimatförändringar. Detta på grund av att en liten population har mindre variation än en större population. Liten variation ger arten en sämre överlevnadsförmåga även om de enskilda fiskarna kan vara riktiga tuffingar. Kungsfiskar finns på större djup i de flesta hav. De är rödaktiga i skinnet för att matcha de djupa hårdbottnarna de lever på. Deras ögon är stora för att kunna uppfatta det lilla ljus som trots djupet når dem. Flera av arterna är uppskattade matfiskar med sitt kött som har smak av favoritfödan räkor. Här i Sverige hittar man inom denna familjen arterna blåkäft, mindre kungsfisk och större kungsfisk.

Läs hela nyheten här